Typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes är en kronisk progressiv autoimmun sjukdom där det egna immunsystemet attackerar och bryter ned de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta leder till insulinbrist och oförmåga att kontrollera blodsockernivåerna i blodet. Typ 1-diabetes har högst incidens hos barn och ungdomar, men kan uppträda i alla åldrar. Typ 1-diabetes i vuxen ålder, ibland kallad latent autoimmun diabetes hos vuxna, visar ofta en långsammare sjukdomsutveckling och diagnostiseras ofta felaktigt som typ 2-diabetes.
589 miljoner människor i världen har diabetes idag och denna siffra förväntas stiga till 853 miljoner år 2050. Ungefär 10-20 procent förväntas diagnostiseras med den autoimmuna formen, typ 1-diabetes.
513 000 personer diagnostiseras med typ 1-diabetes varje år. De nordiska länderna har den högsta förekomsten av typ 1-diabetes i världen. I Sverige diagnostiseras två barn varje dag med typ 1-diabetes. Sjukdomen har en betydande inverkan på de drabbade och deras familjemedlemmar. Det är vanligtvis en traumatisk upplevelse för hela familjen när ett barn utvecklar typ 1-diabetes.
Det är fortfarande okänt vad som utlöser den autoimmuna attacken som leder till typ 1-diabetes, även om riskfaktorer som familjehistoria av diabetes, genetik och vissa virusinfektioner har identifierats. Betacellerna förstörs gradvis under en period som varierar från månader till flera år innan några kliniska symptom uppträder. Barn och ungdomar med typ 1-diabetes får oftast diagnosen ställd när endast 10-20 procent av betacellfunktionen kvarstår.
Typ 1-diabetes kan upptäckas innan några kliniska symptom uppstår genom ett blodprov testas för förekomst av specifika autoantikroppar, inklusive antikroppar mot GAD. Förekomsten av två eller flera autoantikroppar är starkt prediktivt av en framtida klinisk diagnos av sjukdomen.
Individer som diagnostiseras senare i livet karaktäriseras av närvaron av antikroppar mot GAD, vilket är ett tecken på den pågående autoimmuna attacken på de insulinproducerande cellerna. Ungefär 10 procent av alla individer som diagnostiseras med typ 2-diabetes har i själva verket typ 1-diabetes, och dessa individer kan diagnostiseras korrekt genom ett antikroppstest.
Det finns ännu inget botemedel mot typ 1-diabetes och sjukdomen kan inte förhindras. Standardbehandlingen för typ 1-diabetes innebär livslång daglig behandling med insulin, antingen genom injektioner eller via insulinpump, samt blodsockermätningar.
Komplikationer i samband med diabetes
Personer med typ 1-diabetes utvecklar ofta allvarliga komplikationer som kan påverka flera organ i kroppen och leda till stort lidande och för tidig död. Typ 1-diabetes är förknippad med en avsevärt kortare tid med god hälsa och en kortare livslängd, särskilt när sjukdomen diagnostiseras i tidig ålder.
Akuta komplikationer
Akuta komplikationer innefattar huvudsakligen:
- allvarlig hypoglykemi, ett tillstånd av farligt låg blodsockernivå, vilket kan leda till akut hypoglykemisk koma, hjärnskada och till och med dödsfalll
- ketoacidos, ett tillstånd orsakat av insulinbrist där stora mängder ketonmetaboliter frisläpps när cellerna bryter ner fett och proteiner i brist på tillgång till socker, vilket leder till en sänkning av blodets pH, ett livshotande tillstånd som kräver intensivvård för att reverseras
Långsiktiga komplikationer
Konsekvent förhöjda blodsockernivåer orsakar långsiktiga diabeteskomplikationer:
- kardiovaskulär sjukdom, såsom hjärtinfarkt, stroke och nedsatt cirkulation som kan leda till amputation
- nefropati (njursjukdom), såsom njursvikt som kan kräva dialys eller njurtransplantation
- neuropati (nervsjukdom) såsom förlust av känsla och svår smärta i kroppsdelar samt impotens
- retinopati (ögonsjukdom) såsom nedsatt syn, och i vissa fall även blindhet