Genom att vaccinera direkt in i lymfkörteln försöker professor Johnny Ludvigsson och hans kollegor bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes hos nydiagnostiserade patienter för att behålla kroppens egen insulinproduktion.

Johnny Ludvigsson har i många år arbetat för att hitta nya behandlingar av typ 1-diabetes, en autoimmun sjukdom som innebär att produktionen av hormonet insulin inte fungerar eftersom kroppen går till attack mot cellerna som tillverkar insulin. Tillsammans med sina forskarkollegor har han vidareutvecklat metoden att ge diabetesvaccinet Diamyd^®, i syfte att avbryta den autoimmuna attacken på de insulinproducerande cellerna.

I en dubbelblindad placebostudie DIAGNODE-2 testas behandlingen på 80 patienter från Spanien, Tjeckien och Sverige som nyligen insjuknat i typ 1-diabetes. I studien injiceras vaccinet direkt in i en lymfkörtel med hjälp av ultraljud. I lymfkörtlarna finns de celler som bildar vita blodkroppar och antikroppar, det är där immunsystemet lärs upp för att kunna försvara kroppen.

– Man kan säga att vi i stället för att fångas av immunförsvarets spejare tar oss in direkt i officersmässen, säger Johnny Ludvigsson.

Huvudkomponenten i diabetesvaccinet består av det kroppsegna proteinet GAD som finns naturligt i de insulin­ producerande cellerna men som immunsystemet av okänd anledning uppfattar som främmande och attackerar. Injektionen direkt i lymfkörteln ger ett kraftigare immunsvar än det man sett när Diamyd^® givits under huden, trots att dosen är lägre. Effekten av behandlingen mäts med flera parametrar, bland annat hur immunsvaret reagerar.

– Vi ser tydligt att laguppställningen förändras, från det autoimmuna svaret med ett stort inslag av immunceller som uppfattar GAD som främmande till ett svar med celler som i stället lär immunförsvaret att det är en molekyl som faktiskt ska vara där.

I DIAGNODE-2 kombineras GAD också med kosttillskott av D-vitamin som i tidigare forskning visats ha ytterligare skyddande effekt på de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln och också positiv effekt på immunförsvaret.

Förutsättningarna så här långt beskriver Johnny Ludvigsson som mycket lovande, mot bakgrund av att samma koncept prövats i hans egna mindre pilotstudie i fas I.

– Det ligger klart lägre än den 40–50-procentiga minskning vi vanligtvis ser under samma tid, och tyder på att behandlingen bromsar sjukdomsförloppet, även om antalet patienter än så länge är för lågt för att vi ska kunna säga någonting säkert i det här läget, säger han.

Johnny Ludvigsson tydliggör att även om förhoppningen är att någon gång i framtiden fullständigt kunna bota diabetes så skulle också en bromsande behandling ha stor betydelse för patienterna. Sjukdom kräver uppsikt och intensivbehandling dygnet runt genom kontroll och justering av blodsockernivåer, med hjälp av insulin med pump eller spruta. Ändå drabbas många av livsfarliga, akuta komplikationer och kan hamna i koma.

– Även en liten kvarvarande insulinproduktion ger stor effekt, och minskar de komplikationer som typ 1-diabetes ger, säger han.

Johnny Ludvigsson menar att DIAGNODE-2 kan vara början på en ny behandlingsregim av typ 1-diabetes, som är den vanligaste livshotande sjukdomen som drabbar barn och ungdomar i Sverige.

– Jag hoppas att det här är första steget mot ett helt nytt sätt att behandla inte bara typ 1-diabetes utan att det även blir en behandlingsmodell för andra autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatoid artrit, avslutar han.